Barnhem bättre än familj!

Torsdag 2 juni 2016

Jag tycker att det är dags att riva upp den oerhört konservativa föreställningen om att en familj skulle vara bättre för barn än ett barnhem.

Hur kan egentligen en förälder tro sig kunna mäta sig med personal som har läst många år på högskolan om just barns behov?

 

Rapporterar du som förälder om ditt barns livsituation på ett strukturerat och genomtänkt sätt till diverse berörda instanser som skola, vårdcentral och barnpsykiatri om hur ditt barn utvecklas?

 

Om inte hur tror du då att din vård om ditt barn ska kunna utvecklas och kvalitetssäkras?

 

Nej, det är dags att inse att barn har det bäst på barnhem där professionella kan ta hand om vården, detta i vart fall om kammarrätten får bestämma.

 

Du har nog redan hunnit gissa att jag är ironisk men detta är verklighet i Sverige 2016, absolut inte för de som föds här utan för barn som kommer hit som flyktingar.

Kammarrätten i Göteborg har den 30 maj 2016 i mål 4272-15 gått på kommunens linje och kommit fram till att ett flyktingbarn ska omplaceras från den familj som den blivit placerad hos och hunnit skapa sig en relation till. Kommunens skäl för omplaceringen var dels att kostnaderna skulle bli lägre (vilket dock inte utredningen i målet visade) och dels för att det på det kommunala hemmet fanns utbildad personal och en betydligt högre kvalitetssäkring av vården samt att kommunen skulle få en bättre sammanhållen bild av ungdomens hela livssituation utifrån det upparbetade kontaktnätet med bl.a. skola, vårdcentral och barnpsykiatri.

 

Observera att detta inte handlar om ett barn som familjen inte klarar att ta hand utan endast om att det generellt skulle vara bättre för barnet att vistas på ett kommunalt hem istället för i en familj. Det är helt klart något som har blivit rejält galet här.

 

Det är lätt att ge kammarrätten hela skulden för detta speciellt med tanke på att förvaltningsrätten (den lägre domstolen som dömde innan kammarrätten) tvärtom kom fram till att barnet skulle få stanna kvar hos sin familj men kammarrättens dom är i linje med lagstiftarens syn på saken i vart fall enligt propositionen som ligger till grund för lagen. Enligt prop. 1979/80:1 s. 185 och prop.2000/01:80 s. 91 ska det nämligen göras en sammanvägning av olika omständigheter, såsom den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Skriver lagstiftaren på ett så flummigt sätt bör de också kunna förvänta sig domar som kan gå lite hur som helst. Hur domen förhåller sig mot socialtjänstlagens 1 kap.2 § som handlar om att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas är dock tvivelaktigt.

 

Hur som helst är det helt orimligt att ett ”barnhem” någonsin kan vara en lämpligare placering än i en fullt fungerande familj. Lika orimligt är det att vi 2016 i Sverige gör skillnad på barn som är födda i Sverige eller kommer hit som flyktingar.